Temperaturkontroll

Temperaturkontroll är en aktiv behandling för att uppnå och upprätthålla en specifik kroppstemperatur hos en patient under en viss tidsperiod för att förbättra hälsoutfallet.

Hjärtstopp eller hjärtstillestånd är ett hälsotillstånd som drabbar 10 000 svenskar varje år (utanför sjukhus), vilket innebär drygt 27 personer varje dag. Bara ca 10% överlever.


Vid hjärtstopp är Hjärt-lung-räddning (HLR) och en tidig strömstöt från en hjärtstartare livsavgörande. Mild hypotermibehandling på IVA ökar chansen till överlevnad.


Vetenskaplig evidens stöder användningen av temperaturkontroll för patienter som har drabbats av hjärtstillestånd. De internationella riktlinjerna stöder både en kroppstemperaturhållning om 33°C och 36°C (Nielsen et al, 2013).


Resultaten från TTM2-studien som publicerades i juni 2021, visar att det kliniska hälsoutfallet är likvärdigt om man uppnår normotermi och förhindrar att patienten överskrider en kroppstemperatur om ≥37,8°C (Nielsen et al, 2021).


Temperaturkontroll sänker kroppstemperaturen och reducerar febernivån. Detta dämpar bl a ämnesomsättningen och syrebehovet i hjärnan, minskar oxidativ stress och vätsketillförseln till hjärnan samt reducerar glutamat-, kalium-, kalciumtoxiciteten efter syrebrist och förhöjd kroppstemperatur.

Indikationer för temperaturkontroll i allmänhet

De nuvarande indikationerna för temperaturkontroll är hjärtstillestånd, intensivvårdspatienter med svårbehandlad feber och behandling av hypoxisk ischemisk encefalopati (HIE) efter asfyxi i samband med födelsen och ges som ett komplement till sedvanlig behandling.


Flertalet vetenskapliga forskningsprojekt pågår inom många olika områden för att finna nya indikationer där kylbehandling är fördelaktigt. Några potentiella indikationer är: ischemisk stroke, traumatiska skallskador, hjärtinfarkt och sepsis.